Att vara negativ är en sak, men att vara blind är en annan. En person som börjar klarna upp framför andra i detta sammanhang är statsminister Fredrik Reinfeldt. Igår var han och såg hur ett toppat svenskt lag förlorade i matchen mot ett yngre Ryssland samtidigt som riksdagen debatterade. Journalisten Jens Fjällström myntade uttrycket att ”dåtid mötte framtiden”.
Sverige har EM:s äldsta fotbollslag. Sverige har också den äldsta lagstiftningen mot terrorism
Innan matchen hade ryska fotbollsspelaren Roman Pavlyuchenko (uttalas Pavljutjenko) sagt till TV4:
Om vi ska besegra dem måste vi spela som ett lag. Då vinner vi!
Liknande kan sägas om FRA-lagen som klubbades igenom i riksdagen igår. Tidigare har det klagats på att statsminister Fredrik Reinfeldt är alldeles för tyst och vek, men när han leder Sverige in i globalismens tidevarv så sker det med fast hand och lyssnande öra.
Det sägs att FRA-lagen är går emot den personliga integriteten. Men, vad är egentligen personlig integritet? Jag ska här med egna ord sammanfatta FRA-lagens och därmed Alliansens syn på personlig integritet:
Integritet mellan stat och individ är en prövning om säkerhet och trygghet.
För att staten ska kunna ge medborgarna skydd måste staten ha den yttersta kontrollen. Bristande kontroll om yttre hot i skarpt läge kan i värsta fall leda till minskat förtroende för staten. Detta ska avvägas mot medborgarnas tilltro till myndigheter, vars uppgift är att ställa allmänna intressen mot övervakning av enskilda.
Medborgarna har rätt att vara anonyma, men inte isolerade. Grundläggande är mänsklig gemenskap och samhällelig samhörighet.
Idag finns rumslig integritet som avser hemfrid, materiell integritet för egendomsskydd, kroppslig integritet som avser skyddet för liv och hälsa eller ingrepp i eller mot kroppen, personlig integritet som syftar på rörelsefrihet och personlig frihet samt privatlivet, ekonomin och personligheten.
Vissa handlingar är kränkande mot integriteten.
Då bland annat intrång i den privata sfären, insamling eller offentliggöra om en persons privata förhållanden. Till detta räknas metoder som skuggning, spionering, telefonterror och dylikt, men även olovlig ljudupptagning, fotografering eller filmupptagning, brytande av brevhemlighet, telefonavlyssning samt utnyttjande av avlyssningsapparatur.
Det finns alltså en uppfattning om att vi människor har en fredad sfär eller zon som bör vara tillförsäkrad.
De nya inre och yttre nationella hoten innebär en inskränkning av integritetsskyddet, där FRA-lagen förordar följande elektroniska skydd för integriteten:
Regler [--- ] måste sålunda förses med olika, i skilda situationer mer eller mindre vittgående undantag eller på annat sätt begränsas till sin giltighet, så att andra människors och samhällets intressen i övrigt inte träds för när.
Utrikesminister Carl Bildt som själv kommer få tillgång till informationen från FRA är väl medveten om integritetsaspekten. Det är just försäkran om integritet som är viktig för statsråd att förmedla till medborgarna. Själv stödjer jag vår utrikesminister, men i och med mitt bloggande har jag djupa sympatier för liberalismens ideal.
För att använda mina egna ideologiska glasögon så tror jag att liberalismen någonstans behöver adoptera Jeremy Benthams idéer om Panopticon som ett nödvändig begränsande försäkran i strävandet efter idealen hålls vid liv. Utövandet av makt kommer troligen ske på en sådan nivå att ingen märker av det. Det är först när integriteten blir kränkt materiellt och fysiskt som den är farlig.
I detta fall har socialiberalerna fått ge efter för värdenihilisterna. En sådan brytning såg vi redan i och med socialdemokraternas påhopp på folkpartiet i och med dataintrånget. Jag tycker mig kunna skönja följande problematik från DN:s ledarredaktion som bad Alliansens medlemmar att rösta nej till FRA-lagen.
Däremot såg jag en ödmjukhet hos statsminister Reinfeldt som gav tillåtelse till ytterligare skydd för integriteten. En försäkran.
Eller i värsta fall: ”One ring to rule them all”; eller som Oscar Swartz uttrycker det på Brännpunkt:
Riksdagsmännen bör be till gudarna att det inte uppstår en klick av tekniker som bestämmer sig för att övervaka och avlyssna just nästa riksdags ledamöter eller att vi inte får en regering som anser att makten utgår från dem och inte från folket.
När det gäller kontroll ska det alltid finnas en transparens. Fördelen med FRA-lagen är att det enkelt går att spåra även dem som lyssnar – om än på schysstare sätt än att hänga ut dem med liv och lem på nätet.
Det om något är att kränka integriteten.
