Ett uttalande av Donald Boström i israelisk radio, som senare blir citerat i New York Times:

Interviewed on Israel Radio on Wednesday, Bostrom said he was worried by the allegations he reported but could not vouch for their accuracy.

”It concerns me, to the extent that I want it to be investigated, that’s true. But whether it’s true or not — I have no idea, I have no clue,” he told the station.

Risken med sådana här spekulationer är antisemitiska hatbrott. Så var det förr, men frågan är om vi agerar i postantisemitiska tider, det vill säga samma allvarliga fenomen, men under andra villkor. Vad det innebär återstår att se. Skillnaden mellan 1933 och 2009 är trots allt väldigt stor.

I Magnus Betners artikel ”Aftonbladegate” finns en intressant kommentar:

Ansvarig journalistik ska inte spekulera i rykten men det är precis vad som görs här.

Och visst. Falska rykten skada det svenska anseendet utomlands. Själv reste jag till Toronto, New Jersey och New York i somras. När jag berättade att jag kom från Sverige sa en upplyst New-Yorkare att ”det är ett socialistiskt land”.

Han tittade på mig som om jag inte visste vad frihet var.

Och visst, jag tog intryck.

En sak förstod jag omedelbart. Sverige behöver ett bättre rykte utomlands.