Nu har Fredrik Reinfeldt och Per Schlingmann i moderaterna vaknat i inrikesdebatten. På DN Debatt börjar de slå fast den framtida politiska inriktningen, vilket kommer påverka Allianssamarbetets synsätt på viktiga samhällsområden. De summerar de behov de mött på dagens arbetsplatser, i skolans miljö och olika former av äldreboende. Själv tycker jag det är ett välkommet bidrag efter lång tids tystnad, där de sedan sommaren 2008 lyssnat på omkring 5400 berättelser:

Några frågor har varit återkommande vid nästan alla besök, oavsett verksamhet. Den första är medarbetarnas känsla av att lönen inte motsvarar arbetsinsatsen eller ansvaret. Den andra rör önskan om ett större inflytande över sin egen arbetssituation.

Det selektiva lyssnandet har ifrågasatts kraftigt av oppositionen och de som blivit utförsäkrade och omförsäkrade. Inom Alliansen har rösterna varit tysta och ursäktande. Här har kristdemokraterna varit extremt lojala. Från bästa ståplats vid socialdepartementet har vi fått försvara moderaternas politik gällande sjuka människor som blivit summariskt avvisade från försäkringskassan. Är de sämre medarbetare till välfärdens Sverige?

En annan verklighet
Nu finns det en annan verklighet som berör många människor i Sverige. Utanförskapet. Det är barnen i skolan som har föräldrar som inte har ett jobb att gå till. Det är äldre som har vuxna barn som inte har ett jobb att känna sig bekräftad och det finns människor som behandlas på sjukhus som känner oro för sin ekonomiska försörjning.

Motbilder
Utanförskapet är inte vackert. Berättelserna om försäkringskassan är heller inte särskilt vackra. Oförståelsen upplevs som monumental. Frustrationen är omtumlande.

Vrida på orden
Inte ens ett lidande i Auschwitz väcker respekt hos tjänstemännen, utom hos regeringsrätten på Wallingatan. Någon kanske tycker jag vrider på orden, men läs gärna den här berättelsen.

Respekt för de utsatta
Behovet för dessa människor är att bil behandlade med respekt av försäkringskassan. De behöver bli sedda för den friska del som inte drabbats av en kronisk sjukdom. De behöver bli bekräftade i sin självkänsla. De behöver få känna att samhällets dörrar står öppna för dem.

Dra undan mattan
Att omförsäkra sjuka människor till arbetsförmedlingen är ett riskfyllt projekt. Hedern i detta är att fler kommer i arbete. Uppemot 70 procent beräknar försäkringskassan. Dessvärre är det 30 procent som inte kommer tillbaka. Här är det viktigt att ett lyssnande på de friska inte bekostar ett tigande inför de sjuka. Varje berättelse måste tas på allvar och försäkringskassan behöver få ändrade direktiv för ett bättre bemötande. De om några är regeringens betalda ambassadörer.

Vägen ut
De förtidspensionerade behöver erbjudas alla vägar ut från sitt utanförskap. Vi politiker ska inte frestas att använda vår makt mot andra, utan med dem. Det är då vi blir medborgarnas medarbetare.

Länkar:
Bloggosfären: Peter Andersson Edvin Alam Johan Westerholm Mary X Jensen Röda Berget Motbilder Kent Persson