Tabun har fått ett ansikte

1

Ibland finns det annat än politik och resultattänkande menar New Yorks Times kolumnisten David Brooks. I amerikanska studier av svenska som flyttade dit i början av 1900-talet så lever 6,7 procent i fattigdom. När två ekonomer beräknade enligt amerikanska mått svenskar bosatta i Sverige lever även här 6,7 procent i fattigdom. Likheten är slående, men pekar på att politisk engagemang påverkar omgivningen marginellt.

År 1950 levde svenskar 2,6 år längre än amerikanare. Femtio år senare så lever svenskar 2,7 procent längre. En liten skillnad trots att vi i Sverige har en större välfärd än USA. Trots att skillnaden mellan den amerikanska och svenska politiken är stora.


Politiken har konkurrens
Nu menar inte David Brooks att politiska val är meningslösa, men han vill att vi ska vara realistiska. Den politiska påverkan blir oftast absorberad av kultur, etnicitet, psykologi och en mängd andra faktorer. I rapporten “A Century Apart” från the American Human Development Project visar att 50 procent av asiatiska amerikanare har högre utbildning jämfört med vita amerikanare (34 procent), afrikanska amerikaner (17 procent) och spanska amerikaner (13 procent). Förväntad levnadslängd för amerikanare med asiatisk ursprung är 87 år, 79 för vita och 73 år för de med afrikanskt ursprung.

Regionala och etniska skillnader
Nu finns det andra parametrar för att göra jämförelser. Om etnicitet kombineras med region så finner studien stora skillnader mellan livsstilar. Den genomsnittliga asiatiska amerikanen lever 26 år längre och har 11 gånger större möjlighet att vara högbildad än en amerikansk indian i South Dakota.

Ångestladdat
I skuggan av Hitlers studier i Europa känns det fortfarande tämligen ångestladdat att använda etniska jämförelser i Sverige, eftersom det riskerar att peka ut en grupp människor framför andra. Ändå pekar den amerikanska studien på att när politiker höjer inkomsterna för de som är fattigast eller har det svårast ställt så hjälper det inte alltid. David Brooks skriver:

So when we’re arguing about politics, we should be aware of how policy fits into the larger scheme of cultural and social influences.

Vem är politiken till för?
Lite så kan jag tycka om miljöpartiets syn på höjda bensin- och flygskatter. Vänsterpartiets syn på friskolor. För mig är dessa förslag långt bort från möjligheternas land. Samtidigt tror jag inte bordeller är så farliga. I ett besök till Kanada förra året när Pridefestivalen var i full gång i Sverige så gick jag förbi en bordell i Toronto. Första tanken var ”vad bra, tabun har fått ett ansikte”.

Goda vibrationer
Själv gick jag inte in, men jag stördes inte av närvaron. Anledningen var att själva atmosfären i Toronto var tolerant, förstående och accepterande. Det är något David Brooks också tar upp om utifrån den amerikanska studien:

There are certain high-trust regions where highly educated people congregate, producing positive feedback loops of good culture and good human capital programs. This mostly happens in the northeastern states like New Jersey and Connecticut. There are other regions with low social trust, low education levels and negative feedback loops. This mostly happens in southern states like Arkansas and West Virginia.

Bloggar
Kristian Krassman, Röda Berget, Jerker Nilsson, kommunisternas blogg

Media
Aftonbladet, Expressen, DN, SvD

One comment on “Tabun har fått ett ansikte

  1. [...] Röda Berget och Fi och Krassman och Emil och Peter S och [...]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s