Frågan är väldigt svår att svara på. Jag är inte som alla andra, brukar jag repetera för mig själv. Det passar in på sagoberättelsen om Ferdinand som sitter under sin korkek och njuter av sina blommor. På sätt och vis är alla politiska bloggar blommor som jag njuter av. Däremot har jag saknat ett sätt att bekräfta dessa och närmast sanningen tycker jag Politometerns Martina Lind kommit med sin lista.
Ordet ”politiskt” har fått en bredare innebörd. Själv har jag genom bloggosfären fått ovanligt många skarpsinniga vänner av olika betydelse. För att se detta utifrån de behov jag har så har ju Kent Persson betytt mycket för min egen bloggtorka. Tokmoderaten, Fredrik Antonsson, sociala förmåga är erkänd och jag respekterar hans olika sidor. Tokigheten har fått en plats. Ibland känns det som vi tre hittat varandra på bloggarnas lekplats som är full med sand att bygga slott med.
