Olof Palme i politiken, Ingemar Stenmark på backen och Björn Borg på grusplan och i skvallerblaskan. Det var en tid där kvällstidningarna och morgontidningarna hade stor påverkan på svenska folket. Fackföreningarna var synonymt med medlemskap i socialdemokraterna och de träffades i hyresgästföreningen, på folkets hus, i finska föreningen, unga örnar osv. Det är näst intill nostalgiskt att tänka tillbaka till den tiden.

Det var också en tid då kvinnor i begynnelsen samlades för att diskutera samhälleliga rättigheter. Det osade i stugorna efter historisk revanschlust. Föreställningen att en atombomb skulle förinta mänskligheten i ett gigantiskt självmord var inte längre realistisk. Sovjetunionen höll fortfarande ett krampaktigt grepp om människors sinnen, men USA:s levnadsstandard var ljusår före. Ja, så såg verkligheten ut runt 1985-1995. Själv gick jag i nian och blev väckt en morgon av Lena som sa: “Olof Palme är död”.

Ja, så självklar var verklighetsbilden då. Hur är den då idag?

Fruktsam förändring
Om borgerligheten tidigare varit borta från den politiska kartan så har det senaste decenniets vandringen mot mittens rike varit mycket fruktsam. Så fruktsam att väljarna ärat Alliansen förtroendet att leda Sverige fyra år till. Vad har vi för individuella idrottsidoler idag? Jo, naturligtvis Zlatan. Sedan så har vi Reinfeldt i rollen som statsminister. Vem tar då skvallerpriset? Det är lite svårare, så jag frågade en nära vän, som sa att “vem som helst så länge det blir bra rubriker”. Ja, en sak som är säker och det är att bilden har blivit mer nyanserad.

Globala bilden
Globalt så har bilden av Kina förändrats drastiskt. Även Ryssland är något som tolkats mer försiktigt positivt i regeringen. (Det hindrar inte dock från att enskilda försöker vinna poänger på rysskräck.) Från att tidigare varit kommunistiska ideologiska stater så har de blivit länder. Samma uppluckring håller på att ske i Nordafrika där sociala medier spelar avgörande teknisk roll för den demokratiska utvecklingen. Här blandas gamla intifada-krafter med fredliga som vill utöka sina rättigheter till obegränsad fri information och kommunikation. USA har visserligen sin militära styrka kvar men arbetar brett för att åstadkomma demokrati.

Nya tider
Just nu går vi mot nya tider inom oppositionen och även de mindre partierna inom Alliansen. Här tänker jag på centern och kristdemokraterna. Om Alliansen går mot ett enda moderat parti så tror jag att poängen går förlorad med hela idén, men vi är inte där än hur en fördelningspolitik inom Alliansen ska se ut. Anledningen till att jag är positiv till Alliansen är att jag gillar samarbete. Jag tror kristdemokraterna vinner på att vara ett parti som tänker stort. Å andra sidan så förknippar inte väljarna kristdemokraterna med de stora frågorna, vilket gör att det behöver komma fram duktigare, vassare och klokare politiker som har förmågan att påverka väljarna.

Halvvägs mot…
För egen del börjar en ny arbetsvecka i Sörmlands landsting. Det är en spännande och stimulerande tid med många politiska frågor. Just nu har jag hunnit bosätta mig halvvägs ut mot Oxelösund. Här är landskapet enormt fint och jag längtar till sommaren då jag kan ta mig ut till skärgården för att avnjuta sol, bad och eventuellt fiske. Familjen har börjat trivas här i vårt nya boende, vilket är mycket viktigt för mig. Sedan har jag fäst magneten “I love NY” på kylskåpet. Det är dit jag vill en gång i framtiden.

Bloggar: Gunnar, Lena, Helen, Peter H, Fredrik A, Peter A, Peter J, Mary och naturligtvis Kent