Socialdemokraterna väljer en mittenväg gällande jobbskatteavdraget:
Men det finns små möjligheter och heller inga direkta behov av att kraftigt höja eller sänka skatterna.
Bland de förslag lyfts fram finns det en del enkla svar, som att ett femte jobbskatteavdrag ger 1,000 kronor mer i månaden och betalar a-kassan för medel- och lågavlönade.
Ett välfärdsjobb tycker jag låter rimligt vid en första tanke, vilket kan göra trösklarna mindre till arbetsmarknaden. Samtidigt så måste riskerna utredas om det slår ut vanliga arbetstillfällen. Där brukar förslaget stanna. LO sätter pinnar i hjulen som ska snurra, vilket betyder någonstans att ställa omöjliga förslag leder sällan till konkreta beslut. Om utanförskapet leder till mer utanförskap så är det ju ingen bra lösning.
På tal om högskolor så ska det inte vara en institutionsförvaring, utan här gäller det matcha behoven med samhället. Skolan är bästa instrumentet för att hantera långsiktiga behov. Samtidigt behöver morötterna i skolan bli bättre. Att matematik och naturvetenskap behöver få fler praktiska användningsområden är nödvändigt. När det gäller industrin så verkar Håkan Juholt och Tommy Waidelich förespråka skattelättnader. Ett sätt att locka till sig storföretag genom en så kallad undantagskultur. Vad hände med entreprenören?
Andra politiska reaktioner
Finansminister Anders Borg är heller inte övertygad:
Socialdemokraterna står fast vid en traditionell politik. Det kommer att sluta med att de förslår att vi höjer skatterna för att betala för höjd a-kassa och höjd sjukförsäkring.
SSU:s Jytte Guteland däremot ser mer problem i att väljarna oroas över skattehöjningar:
Man ska inte oroas över att man kanske inte klarar sin ekonomi. Väljarna behöver få besked om skattepolitiken tidigt. Inför förra valet var en viss del av befolkningen oroad över att flera skatter skulle höjas samtidig.
