Chansen att lära sig av varandra

Socialdemokraterna kämpar med att definiera samhällsproblemen, men väljarna sviker dem. Den generella välfärden är bra, men ett liv är väl mer än välfärd? Mycket handlar om positiv inställning till arbetslivet. Det är ju ändå där största delen av det vuxna livet spenderas för de flesta.

En generell välfärd är bra för människor som hamnar i utanförskap – låt mig säga till en viss gräns. A-kassa. Sjukpenning. En sjukvård som tar de största smällarna. Det är bra. Ändå är ett jobb det bästa som finns, eftersom i det ligger en profession som kan hjälpa andra.

Läs mer

Jobs, Ibra och Zuckerberg i konsten att tänka annorlunda

LÖRDAGSTANKAR. Att tänka annorlunda eller olika är förbjudet i Sverige. Nationalismen är farlig, vilket kungafamiljen som är kronbärare i Svea Rike också tycker med sina miner.

Själv tycker jag det är viktigt med en sund stolthet där mitt ego befinner sig i schack. Även det är farligt, eftersom ett nedböjt och bekymrat huvud ses som ett större erkännande för Jantelagen än en ödmjuk insida. För många handlar det istället om att tycka rätt. Nu finns det några få undantag.

Läs mer

Lite förbjudna tankar om verkligheten

En solig och frostfrusen dag som denna i Nyköping så är gårdagens utspel från Håkan Juholts löften om hundraprocentig täckning för mobiltelefoner fortfarande i centrum. Expressen kommenterar det på ledarplats och personifierar Juholt som ett sänke. Aftonbladet ledare har däremot vissa svårigheter att komma med kritik mot det egna ledet, och invecklar sig istället i ett resonemang om att Fredrik Reinfeldt inte prioriterar att besöka Durban i Sydafrika och personifierar hellre Reinfeldts bristande miljöengagemang:

Sveriges miljöengagemang är på dekis.

Var det inte Petter som sjönk om det i sin låt ”logiskt”? Något om ”hej, jag heter Petter” 12-stegsprogram. Dekis handlar om baksmälla och förnekelse som greppat medvetandet och djupet av själen. En tämligen ärlig låt.

Läs mer

Tomten Juholt skjuter sina egna renar

Då kom SCB:s stora novembermätning för 2011. I princip är det väljarflykten från socialdemokraterna som är på tapeten. Tjuvarnas jul: Det är miljöpartiet som är den stora boven, som snor åt sig 1,7 procent från socialdemokraterna. Nettovinsten från valet 2010 är hela 2,3 procent. Näst största boven är vänsterpartiet som klåpat till sig hela 0,9 procent, vilket i sig är den största klappen någonsin.

Nu är det ”det enda arbetarpartiet” som 1,2 procent av s-väljarna snyggt spatserar till på Allianshalvan, den orangeindiska färgen som McDonald’s använder för att locka hungerkänslor och som blev en framgångssaga i det ukrainska upproret mot Ryssland. Där borta råder postkommunismen – det moderna romarrikets sönderfall – där kommunerna är utsända KGB-agenter åt Putin.

Läs mer

Jultider

Julen i sig är något fantastiskt. Ett jullov. Tiden stannar upp och människor får vila från sina roller i arbetslivet. De som är arbetslösa får träffa människan bakom rollen. Ofta trött och behöver mycket sömn.

Mörkret i Norden är unikt. Snön berikar och ger gnistrande sken. Under två jular har vi haft riktigt julväder med mycket snö. Något som fått klimatkonferensen i Köpenhamn att likna mer ett felnavigerat jippo för politiker som söker efter samtalsämnen. I år har snön inte kommit i förtid. November 2011 går säkert till historien som en av de varmaste.

Läs mer

Inte konstigt att det knakar och brakar

Efter att lyssnat på Håkan Juholt på SVT Agenda och läst artikeln på DN Debatt så är det fler saker som jag funderar över. Däremot hoppade jag över lynchstämningen i Skavland. Kanske ligger det en hel del i vad Håkan Juholt sa i Östersund att många människor har höga förväntningar på socialdemokraterna. Ja, naturligtvis, men de är i praktiken Sveriges största parti och överlägset på många sätt historiskt, men i nutid och framtid är det svårare.

Av större intresse fanns jag statsvetaren Tommy Möllers artikel i DN Debatt där han sätter fingret på en större svaghet. Socialdemokraternas förmåga att vara regeringsbärande. Att personintresset gör att demokratin försvagas genom den bristande förmågan att bära fram ett politiskt relevant budskap. Så tittade jag in hos Gunnar Hökmark som snabbt avväpnat ”attacken” mot regeringen.

Läs mer

Framtidsvägen och tillfälligheterna

NWT.se skriver en ledare om Mats Odell vs Göran Hägglund:

Det är där poängen med Odell ligger. Inte i hans person (även om också han är trevlig och humoristisk) utan i att han inser vilken framtidsväg KD måste gå om partiet skall ha en chans att överleva. Till skillnad från en del andra kristdemokrater har han heller ingen beröringsskräck inför ordet konservatism.

Det är naturligtvis smått förvirrande att försöka räkna ut vad omgivningen tycker. I Alliansen finns det en slags kluvenhet. Många tycker att kristdemokraterna kunde vara tuffare i förhandlingarna med moderaterna, och det är väl där skon klämmer. Samtidigt vill de inte ha ett nytt socialdemokraterna som skjuter varandra i foten.

Läs mer

”En handfull springer omkring och talar illa”

Kunde inte låta bli att köpa Expressen när jag köpte den på ICA Arnö i Nyköping. Håkan Juholt har blivit påhoppad av Björn Rosengren efter hemligt middag med Thomas Östros och Sven-Erik Österberg. För säkerhets skull var det journalistelever vars trovärdighet inte är så stark, men de spelade lyckligtvis in samtalet, vilket fått Björn Rosengren att backa helt och skämtförklara sina kommentarer – av den enkla anledningen att de inte är offentliga.

Samtidigt passade jag på att titta i Sörmlands Nyheter, som meddelar på förstasidan att ett ”företag” på nätupplagan och ”privatperson” i pappersupplagan skänker en permobil på stående fot. Den kommer till Evert Stefansson nästa vecka. Landstinget Sörmland ville ha in ett ansökan och körde utmattningsknepet som pennalistiska socialtanter brukar köra, istället för gottgörelseprincipen. Bakom beslutet ligger ytterst tillförordnade landstingsdirektören Helena Söderquist – som fick känna av en tackling från tusentals upprörda människor.

Läs mer

Långt bortom godhetsprincipen

Omdömet hos landstinget Sörmlands ledning har skakats om en hel del när de låter ett beslut passera som nekar benlöse Evert en permobil. Evert har fått sina ben amputerade på grund av sjukdom och bor inte långt ifrån mig. På väg mot landet. På den ”blå sidan” medan den ”röda sidan” vetter mot Oxelösund. Motiveringen från landstinget är:

Osäkert om funktionsnedsättningen är bestående.

Själv jobbade jag som politisk sekreterare och fick en hel del insyn i arbetet. Goda relationer var mitt tema – samma godhetsprincip som används av Karsuddens personal, som för övrigt är ett regionsjukhus med betydligt högre krav på sig (läs här). Överlag var det stängda dörrar i landstinget Sörmland och insynen var katastrofalt liten i min roll som politisk sekreterare och demokratisk granskare. För den nyfikne eller förändringssugna politikern blev det direkt en stängd dörr. En del berodde på ett högre tjänstemannavälde som satt sig helt på tvären och snackade skit och tyckte synd om sig själva. Syndabockstänkandet var permanent och personkritiken monumental. Rädslan påtaglig. Misstänksamheten lättväckt.

Läs mer