Äntligen tar facket sitt samhälleliga ansvar. Det ska naturligtvis ha beröm för sitt agerande att fatta tuffa och svåra beslut. För vad är makt om det inte används på ett ansvarsfullt sätt? Om regeringen hade fattat beslut åt IF Metall hade beslutet fattats på felaktig nivå, och troligen blivit sämre eftersom det saknas nödvändig insyn.
Det är viktigt att inte underskatta den egna makten och ansvaret.
Problemet ligger inte att det är en lönesänkning, utan det handlar om att vinna eller försvinna från en ekonomisk marknad där det produceras allt för mycket onödiga saker. Så här skriver ledaren i ansedda Economist.com:
Some say that manufacturing is special, because the rest of the economy depends on it. In fact, the economy is more like a network in which everything is connected to everything else, and in which every producer is also a consumer. The important distinction is not between manufacturing and services, but between productive and unproductive jobs.
Istället för att regeringen ska ta ansvar för den kris som drabbat industri-Sverige så handlar det om att företagen själva ska ta så mycket ansvar de kan, och börja tänka om ifråga om olönsamma produkter som fyller lager. Varför inte sänka priserna på bilar med 50-75 procent istället? Nej, istället så fryses produkterna i lager.
Var finns egentligen logiken i detta? Någonstans föreställer jag mig att det är viktigt att en fin bil ska kosta mycket pengar. Det kallas för prisbild och status. Men om de som producerar inte kan sälja bilen, varför får de inte sälja den billigare? Nej, därför att då förstör de produktens värdighet. Just detta sätt att praktisera prissättning passade möjligen i gårdagens samhälle, men i dagens globaliserade samhälle är det svårt att ha höga priser på produkter som är lätta att massproducera i Kina eller på andra billigare platser i världen.
Idag går det att producera en bil minst dubbelt så snabbare och billigare än för 10 år sedan. Ändå går bilindustrin på knäna. Varför? Jo, därför att de håller fast vid sin gamla prisbild. Idag går det också snabbare att utvinna järn till industrin, men ändå kostar saker och ting lika mycket. Vad är det egentligen som är fel?
Så, när facket använder sin makt att lönerna blir omförhandlade, ökar också möjligheten för att prisbilden också kan förändras till en mer anpassad global nivå där det blir betydligt billigare att leva. Då blir det också lättare att konsumera.
Revisionsbyrån PricewaterhouseCoopers André Wallenberg och Patrik Gunnarsson är i farten och bedömer att svenska banker riskerar att hamna i obalans då deras kunder riskerar att inte kunna betala tillbaka sina skulder. De skriver:
