Det rör sig en hel del i arbetarrörelsen, som håller på att lägga om sin egen politik och mobilisera sin egen makt. Ett bevis på detta är Tankesmedjan Idé och Tendens, som inbegriper socialdemokraterna, ABF och LO. Tidigare strategier som mer handlat om angrepp - än försvar – behöver läggas om i likhet med att hitta nya idéer.
Just detta är mycket spännande ur ett utvecklingsperspektiv. ABF har knappast något slagkraft alls i debattens finrum, och LO är mer en konservativ motståndsrörelse till samhällsförändringar. Det finns många anledningar till detta, men framför allt handlar det om gamla maktstrukturer som behöver ses över med nytt ljus.
Retoriken ska med andra ord förändras.
Just konkurrensen i politiken kommer att ligga bortom idén om välfärdsstaten, som både Alliansen och (s), (v) och (mp) delar i någon mån just nu med varandra. Att (s) vill förtydliga det ideologiska budskapet – ”strategin” – verkar därför vara dagordningen, där det gäller att vaska fram något nytt ur något gammalt.
Mona Sahlin är i vilket fall och petar på ordet ”egenmakt”, och faller i fåran att sluta tiga ihjäl Sverigedemokraterna. Som en parentes anser jag själv att Sverigedemokraterna inte kan uteslutas från politiken, så länge de underordnar sig demokratiska villkor. I ett land som har 22 procent invandrare ska det vara möjligt att diskutera kulturella skillnader och motsättningar, utan att det rubriceras som brottsligt.
Just brottsrubriceringen och censur har varit socialdemokraternas metoder för att frisera den politiska verkligheten.
Mycket av socialdemokraternas brister ligger just i hur Göran Persson behandlade SSU:s ordförande Niklas Nordström 1999, där SSU traditionellt var en kritiker till regeringen. Istället blev SSU efter 1999 en part under Göran Perssons tyranniska välvilja.
Här ligger en hund begraven.
Just ordet egenmakt är intressant ur ett lokalt perspektiv. Det handlar om friheten att välja – att bryta fram en egen väg, men också tvingas att underordna sig vanlig social ordning. Om välfärdsstaten ska vara en total institution, så tror jag egenmakt blir framtidens politiska melodi. Så mycket har även Mona Sahlin tänkt, men frågan är om hon vågar ändra på innehållet.