När staten leker företag så brukar det inte gå särskilt bra. Det hävdar riksdagskandidaten Maria Abrahamsson på DN Debatt. Hon skriver:
Staten har hittills pumpat in 2,3 miljarder kronor i Rakel. Dessutom har systemet subventionerats genom gratis utnyttjande av olika anläggningar inom försvaret.
En sak har jag lärt mig angående teknik: Det går att utnyttja och utvärdera snabbt. När det kommer till människor är det helt andra principer.
Alliansen slår ett slag för entreprenörskap och i längden ökat och mer medvetet företagande i unga åldrar. Idén är välkommen från alla håll, såväl från höger till vänster. Hela filosofin är intressant, eftersom den ökar handlingsutrymmet för individer som har planer på att starta en egen verksamhet. Det motiverar också unga till ett ekonomiskt tänkande som sträcker sig över tid. Framför allt ökar den självkänslan för många. Kreativitet är nyckelordet.
En socialdemokratisk motsvarighet brukar finnas i ”eldsjälen”. Att ”entreprenör” kan bli den nya filosofin tvekar jag inte ett ögonblick på. Däremot behöver mycket av den jargong som idag finns i företagsvärlden smulas ner i små bitar. Mänskliga bitar.
Det är svårt att låta bli att lätt imponeras av kommunalrådet i Haparanda Sven-Erik Bucht (s) som Fokus utnämnt till årets svensk 2007. Genom ett samtal med ägaren Ingvar Kamprad lyckades han övertyga honom om affärsidén att bygga ett IKEA-varuhus i bygden. Därefter har arbetslösheten halverats och varuhuset haft ovanligt många besökare under år 2007.
Prognosen på en miljon besökare första året dubblerades en vecka efter ettårsdagen för en månad sedan
Haparanda kommuns information till näringslivet har inga problem att motivera sin lokala förankring:
Möjligheterna är alltså enorma.
Just den lokala initiativförmågan är guld värd för att lyckas med ett sådant här projekt där syftet är att bygga globala motorvägar för individer som vill skapa sig en egen arbetsmarknad, utan beroende av bidrag eller statsstöd.
I skuggan av de stora företagen frigörs också utrymme för mindre företag att göra sig konkurrenskraftiga.
Geografiskt har Norrland varit utdömd för länge sedan.
Att se med nya ögon på ett ett nytt område tycker jag mig väcka självförtroendet hos andra. Här tycker jag mig se kommunens nya uppgift. Då för att underlätta själva strukturen på individnivå i ett lokalt område.
Tidigare har det i företagsvärlden talats om kunder, och i kommunen om medborgare och i skolan om elever. Trycket som globaliseringens villkor för med sig reducerar både kunden, medborgaren och eleven att betrakta sig själv utifrån ett individperspektiv.
Det är i denna ångest och rädsla för förändringar som kreativiteten behöver bli född på nytt. ”Söndrade rör vi oss fram”, säger psykoanalytikern Jacques Lacan som tror att människans jag är splittrat. Här håller Fokus Martin Ådahl med:
Tornedalens finsk-svenska tvåspråkighet lyfts nu fram som en konkurrensfördel.
För politikerna blir uppgiften att tolka sig själva utifrån globaliseringens villkor. I ett sådan här situation går det inte att vara höger eller vänster, utan framför allt människa.
Här behöver det egna moraliska samvetet bli påmint om att betrakta sig i globaliseringens ljus. För det är i hemmet och i den egna upplysta tanken allting har sin lilla början.
Just detta förstod Konfucius (551-479 f. kr.):
Välj ett yrke som du älskar så behöver du inte jobba en enda dag av ditt liv.
