Både Röda Berget och Högbergs tankar med flera skriver på Expressen där de efterlyser fräscha ansikten.
Det behövs också ett nytt lag, med nya ansikten och ny energi.
Förvandlingen som socialdemokraterna går igenom kommer snart gå till historien. Dels för att de byter ut partiledare, men också att de bryter med den gamla kulturen, eller laget, som fått definiera deras nuvarande politik. Frågan är om det räcker ända fram till väljarna som är de som i slutändan bestämmer.
Likt många andra som vill ge stöd till socialdemokraterna i deras förnyelseprocess så delar numera rådgivare åt Halvarsson & Halvarsson, Ulrika Schenström, sin åsikt. Angående ny partiledare skriver hon i Aftonbladet:
Sök i stället en person som brinner för sina åsikter – en som vill förändra och förbättra för människor. Då kan en person som verkligen vill bära människors förtroende och lösa samhällsproblem ta uppdraget och inte bara någon som vill få eller kan få makten.
Innan dess har hon beskrivit processen med självbilder ganska kort. Att granska den egna och jämföra den med väljarna:
Är den bild man själv ser i spegeln densamma som väljarna ser? De brister som man sedan finner måste lösas för att partiet ska bli trovärdigt.
Det händer mycket nu i kristdemokraterna. Acko Ankarberg Johansson har blivit utsett av partistyrelsen att bli partisekreterare. Ett spännande val. Enligt Göran Hägglund har hon en förmåga att tänka i nya banor och har mycket energi. Själv träffade jag Acko Ankarberg Johansson under valrörelsen och kände genast att hon var en tolvtaggare i kristdemokraterna.
Hon påminner en del om Sofia Arkelsten till sättet, men har samma lättsamma och skarpa sätt som Maria Larsson. Hon har lett Jönköpings kommun mellan 2007-2010 och har därmed en mängd positiva erfarenheter att dela med sig av till partiet. Valet av Acko Ankarberg Johansson känns helt rätt.
Här kommer en ganska lång bloggartikel.
Imorgon gör min partisekreterare Lennart Sjögren sin sista dag. Sedan ska det bli spännande att se vem som blir kristdemokraternas partisekreterare. Än mer avgörande är mandatet partisekreteraren får för att förändra partiet i den förnyelse som är nödvändig för kristdemokraterna.
Erik Sjöstedt har också samtalet konstruktivt med Göran Hägglund och meddelar via Facebook att han känner att det är ”business as usual” i sitt fortsatta arbete för kristdemokraterna, som också omorganiserar partiet invändigt. Detta i samband med personalnedskärningar efter valet. Tidigare har Erik Sjöstedt och Lennart Sjögren kommit i konflikt med varandra – enligt Sjögren så skulle de talat förbi varandra.
Idag presenterar socialdemokraternas kriskommision sin rapport. Morgan Johansson skruvar upp retoriken en aning och är ironisk tacksam för alla borgliga råd, men nej tack. Ryktet över vår död är betryggat överdriven. Därmed går han stick i stäv mot Mona Sahlins verklighetsbeskrivning, men räddar sig genom att beskriva politiken som boxning, där den som är still förlorar.
Morgan Johansson är också övertygad om att fokus ska ligga på det egna dagordningen. Den direkta kopieringen av skandalpolitiken från USA verkar inte diskuteras, eller de negativa kampanjmetoderna är det tyst om. Samtidigt dyker Urban Ahlin upp i Wikileaks protokoll där han inte tror på den egna politikens negativism. Även han räddar sig själv genom att hävda motsatsen.
En sak är säker. Politiken har blivit ärligare och det är svårare att sektorisera politiken. Istället handlar det om att skapa förståelse mellan olika politiska grupperingar och respekt för varandras åsikter och politiska linjer. Konfliktlinjen är inte längre lika attraktiv som tidigare, utan det gäller att skapa en bas för goda relationer som växer och bär frukt.
Själv tror jag att goda relationer handlar mer om att innesluta än att utesluta. Goda relationer handlar också om att under en tid acceptera människors omognad, bristande tillit och osäkerhet. Det handlar om att våga satsa där tidigare ingen har gått, om att göra rätt uppoffringar och våga stå för dem. Ingen har sagt att det är genom att passivisera som kreativitet skapas. Vanligtvis brukar samhällets engagemang mätas i pengar. Mål, resurs och medel hänger ihop, men det finns tider i livet då sådd går före skörd. Förr fanns det en naturlig bild av detta, men i dagens samhälle där behov snabbt ska tillfredsställas så är det lätt att missa de långsiktiga målen.
Lite om detta skulle jag vilja skriva om idag. Naturligtvis får vem som helst ta del av vad jag skriver även om det jag nämner ordet ”kristdemokraterna” så kan det lätt översättas med vilket parti som helst. Jag bjuder på insikter och kunskaper – om någon nu lyckas hitta ett guldkorn i vad jag skriver.
Diskussionen fortsätter i Expressen om vad som händer bakom dörrar och framför blixtkamerorna inom kristdemokraterna. Det är fortsatt skarpt läge gällande partiledaren Göran Hägglunds politiska framtid som partiledare. Tunga namn som K-G Bergström och källkunnige Niklas Svensson finns med och följer debatten på nära avstånd.
För den som står utanför så kan frågorna vara många och befogade. Samtidigt är det viktigt att påminna sig om att samtliga partier inom Alliansen backade och att det är naturligt att känna frustration över att Allianssamarbetet endast ger moderaterna fördel i opinionsmätningarna. Det är å andra sidan inte en tillräcklig förklaring. Ett förslag som ligger samtliga i fatet är att förnya politiken både i det egna partiet och i Alliansen.
Goda råd är dyra i tider av kris. Kristdemokraternas inre arbete fortsätter nu intensivt i ett internt diskussionsforum där medlemmar och de som har politiska uppdrag har möjlighet att dryfta sina åsikter. Här finns både ont och gott blod och kloka formuleringar som inspirerar mitt bloggande. På sätt och vis är jag en spegel av kristdemokraternas inre arbete, vilket är något jag får acceptera.
En politisk kris brukar ha med sig ohanterliga åsikter, ifrågasättande av lojaliteter, olika bottnar av värderingar, en dos av personliga påhopp. I bloggosfären är det annorlunda. Vem som helst kan börja blogga och de som har något tänkvärt delar med sig av det. Utmaningen ligger ständigt i att hålla huvudet högt. Lojaliteten är en tillgång, och ytterst sällan ett hinder. Olika bottnar av värderingar är nödvändiga. Sällan förlorar någon sin position. Som sagt, det bästa i livet är gratis.
DEBATTEN om kristdemokraternas framtid är nyttig. Det finns en hel del att önska och jag är glad att det finns så många bloggare, politiker, partivänner och journalister som tycker och tänker i ämnet. Opinionsmätningar är en del av den politiska tillvaron att ta ställning till. Ifrågasättandet av att kristdemokraterna fick alla ägg i en korg på socialdepartementet och dessutom saknar rollen som socialförsäkringsminister kan vara en nagel i ögat. Kommer det bli fyra nya tysta år i krypande ställning?
Taktikröstarna har nu tagit paus och andas nu den egna luften när de får rösta enligt sin egen politiska övertygelse i opinionsmätningarna utan att behöva vara oroade för att moderaterna blir lika ensamma som socialdemokraterna i sin storhet. Tyvärr är det inte särskilt många som har kristdemokraterna som förstahandsalternativ.
