Aftonbladet har blivit rena skräcktidningen. Först PR-chock för att hänga ut Sven-Otto Littorin. Därefter har siktet varit inställt på att rubba förtroendet för Fredrik Reinfeldt. Även en del statsvetare har hakat på trenden att hacka på personen framför principen. Själv är jag mycket tveksam till vad Fredrik Reinfeldt kunnat göra gentemot olika rykten. Ansvaret för att erkänna existensen av personliga brister ligger alltid hos den enskilda människan – inte grannen. Problemet är när personliga problem tar överhanden. Då måste människan förr eller senare ner på rätt nivå för att hantera dem där – och då räcker det med att en människa som får höra allt.
Min erfarenhet är att ingen vill dit. Det handlar om skammen. Själv kan jag tycka att det är inte är av riksintresse att veta vad Sven-Otto Littorin gjort i sängkammaren. Möjligen är det hans omdöme som ska ifrågasättas än Reinfeldts, vilket han snabbt förstod och stannade därför inte kvar på posten som arbetsmarknadsminister så fort skandalen var ett faktum. Därmed är saken formellt utagerad.
Ändå återstår en del personliga motiv. Från vår sida gissningar i bästa fall. I sämsta fall endast spekulationer.
