Nu visar det sig att övervåldet saknar proportioner när israeliska soldater bordade Ship to Gaza och besköt aktivister med förnödenheter till palestinier. Jag kan inte annat än djupt beklaga och fördöma handlingarna. Samtidigt har den israeliska militären lärt sig av sina tidigare misstag.

Kanske är detta början till slutet av missbruket av terroriststämpeln. Den förändringen har skett med både rop om change och hope i USA, efter att president George W Bush gjorde sig impopulär i omvärlden. Rädslans politik är sällan rätt väg att gå för att förändra tillvaron. Det borde även gälla Israel.

Läs mer →

När vänstern driver utrikespolitik så är det med provokation och långt ifrån en neutral terminologi. I en rödgrön regering med Lars Ohly som utrikesminister skulle ett uttalande i affekt som “Satans mördare“. Här finns endast påtryckningsvapen som metod. En rest från demonstrations- och aktionstiden under 60-talet?

Nu gör även miljöpartiet entré i utrikespolitiken. Möjligen ett sätt att försöka vända opinionen här på hemmaplan efter att de presenterat sin politik som väljarna ansett vara bristfällig i jämförelse med Alliansen?

Läs mer →

Konflikten i Mellanöstern fick en ny vändning sedan Ship to Gaza blivit belägrad av israeliska kommandosoldater. Och visst, det är ett vänsterexperiment med risker. Själv förstår jag inte varför de svenska vänsteraktivisterna inte drog sig ur. Trots att det var förutsägbart att det skulle leda till en väpnad konflikt på ett eller annat sätt.

Det säger sig självt att konflikten mellan israeler och palestinier är svårlöst. Några amerikanska presidenter har under 1900-talet investerat tid och pengar till en lösning. En svensk kungaättling (Folke Bernadotte) har gått åt. Därför finns det det inga anledningar att stoppa fingrarna i ett getingbo och bli stucken. Särskilt när ingen anser att fred är möjligt.

Läs mer →