Det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest isolerade länder. Myndigheterna ska ta hand om människorna till varje pris. Något annat alternativ finns inte. Arbetslösheten är hög och a-kassan är låg. Att få ett jobb är svårt. Det kräver inte bara en högskoleutbildning, utan ett stort nätverk. En fantastisk personlighet och så vidare. Det ligger lite sanning i detta, men inte allt.

Något som stör mig är att många som får socialbidrag tvingas att separera för att få livssituationen att fungera. De tvingas leva ett dubbelliv, eftersom paret annars tvingas leva på en och samma inkomst. Nu gäller i princip samma standard för de som drabbas av bröstcancer om jag läser Aftonbladets reportage okritiskt. En poäng finns det dock, som Lisa säger till Aftonbladet:

Hade det inte varit för våra underbara anhöriga som alltid ställer upp hade det inte gått, då hade vi varit tvungna att sälja allt vi äger och har.

Civilsamhället lever upp när behoven är extremt stora. Det är positivt.

Läs mer →

Det är naturligtvis tråkigt när moderaterna gör självmål genom att förbjuda försäkringskassan att ge ersättning till de som är riktigt sårbara och sjuka. Det är oförsvarbart. En sak är säker. Skulle det vara en kristdemokrat som suttit som sjukförsäkringsminister så hade detta aldrig hänt.

Istället tvingas Göran Hägglund i egenskap som minister för socialdepartementet återigen se hur ett mänskligare Sverige blir omänskligare. Moderaterna är väl medvetna om detta och har bakbundit kristdemokraterna med en spark uppåt i hierarkin. Ett dyrt pris för att tysta Alliansens sociala röst.

Svart lär vara kristdemokraternas favoritfärg rätt så länge. Frågan är vad som händer när färgen är slut.

Läs mer →

Ibland sparar jag på kloka ord:

Socialförsäkringarna skall vara studsmattor tillbaka till arbetslivet och inga hängmattor.

En del klagar på mig som person för bristande empati när jag tar upp diskussioner om sjukförsäkringen. Det gör naturligtvis ont och jag kan lugnt försäkra att jag är inte perfekt och säkert aningen empatistörd – men vem är inte det? Däremot gör jag framsteg. Sedan är politik är retorik, men behöver balanseras upp av goda relationer. Så här tänkte jag lyssna på er för att öka vår ömsesidiga förståelse av varandra.

Så, för att utmana de på RESURS tänkte jag be dem skriva till mig. Det går bra att svara på peter@soilander.com eller i kommentarsfältet. De frågor som jag vill dela med mig av är utifrån diskussioner jag haft under några år:

Läs mer →

Nu prövas de mindre partierna i Alliansen om de vill istället vill följa de rödgrönas alternativ. Det handlar om att kraven är för hårda. Att bli nekad sjukpenning, att slussas ut till socialbidrag, att bli behandlad som fuskare. Själv har jag råkat ut för samtliga metoder av både Försäkringskassan och socialtjänsten – och delar många människors sympatier, men måndagsexemplaren i en politik finns alltid.

Problemet har tidigare varit att sjukförsäkringsreglerna varit för generösa, vilket skapat incitament i felaktig riktning. Idag får de som jobbar uppemot 1,500 kronor mer i månaden och de belönar det block som både bär upp statens finanser, men som också skapar en arbetsmarknad där det lönar sig att arbeta. Att göra politik av måndagsexemplaren är för mig fel väg att gå. Däremot är det viktigt att inte låta den omänsklighet som finns i sjukförsäkringsreformen fortgå. Här behöver Alliansens mindre partier, inklusive mitt kristdemokraterna, ta sig en rejäl funderare över de två förslag som läggs fram.

Läs mer →

SJUKFÖRSÄKRINGSREFORMEN har inte varit enkel. Med tanke på att hälften av statens utgifter består av sjukförsäkring så är frågan inte bara infekterad, utan i allra högsta grad levande och viktig. Det här här positionerna blir tydligast. Det går att spara in på den stora budgetposten som svällt över dess gränser.

Solveig Zander tycker jag sätter orden på rätt plats:

Socialförsäkringsreformen är ett ekonomiskt stöd för att täcka inkomstförlust från det ordinarie arbetet för den som är sjuk och arbetsoförmögen. Det ska inte vara en ersättningsgaranti för arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller för att minska det kommunala försörjningsstödet.

Sedan så ska naturligtvis inte sjuka människor ifrågasättas till vilken grad som helst, men om sjukförsäkringen är den enda budgetpost som sväller så måste staten ta det övergripande ansvaret.

Läs mer →