Olof Palme i politiken, Ingemar Stenmark på backen och Björn Borg på grusplan och i skvallerblaskan. Det var en tid där kvällstidningarna och morgontidningarna hade stor påverkan på svenska folket. Fackföreningarna var synonymt med medlemskap i socialdemokraterna och de träffades i hyresgästföreningen, på folkets hus, i finska föreningen, unga örnar osv. Det är näst intill nostalgiskt att tänka tillbaka till den tiden.
Det var också en tid då kvinnor i begynnelsen samlades för att diskutera samhälleliga rättigheter. Det osade i stugorna efter historisk revanschlust. Föreställningen att en atombomb skulle förinta mänskligheten i ett gigantiskt självmord var inte längre realistisk. Sovjetunionen höll fortfarande ett krampaktigt grepp om människors sinnen, men USA:s levnadsstandard var ljusår före. Ja, så såg verkligheten ut runt 1985-1995. Själv gick jag i nian och blev väckt en morgon av Lena som sa: “Olof Palme är död”.
Ja, så självklar var verklighetsbilden då. Hur är den då idag?
