(S)nart kommer (d)e

Ibland dyker det upp små, små uttryck som påminner om Sverige. På sätt och vis är Sverigedemokraternas blotta närvaro tillräcklig för att det ska dyka upp både det ena trollet efter det andra. Ibland vid sidan av klarhet. Jag är på intet sätt något undantag.

Å andra sidan är det lätt att det slår över åt andra hållet i en hurtfrisk anda. En slags motvikt att urskulda sig från negativa kommentarer, men troligen är distanseringen mer ett sätt att prata i dur och moll över faktumet med SD:s faktiska närvaro. Det är få saker de skiljer sig åt från Alliansen. Deras partiblomma förväxlas elakt med kristdemokraternas.

Brr, vad kallt det är.

Slutlekt med ninjas i skolan


KULTURANALYS. Folkpartiets ledare Jan Björklund vill förbjuda burka och niqab. Det handlar om att tillgängliggöra ansikten som en naturlig del av kommunikationen mellan elever och lärare. För den begränsade grupp muslimer som bär niqab eller burka så är det tillåtet att visa ansiktet hemma, och det är samma status Jan Björklund vill ge skolan.

Skolans miljö har lägsta sekretessen av alla. En lärare får inte lämna ut information om elever till utomstående och måste ge dem skydd. Det är väl detta skydd som möjligtvis muslimerna kan acceptera istället för burka och niqab. Däremot kan de bära Hijab i skolan.

Här finns en tydlig koppling till SD:s popularitet i några opinionsmätningar. Nu kliver FP in debatten om Islams plats i det svenska samhället. En politisk fråga som lär ligga som en skugga över valet.

Läs mer

Adrenalinstinna unga män tar över riksdagen?

OPINION. Alliansen leder med 45,9 mot de rödgröna som har 45 procent. Det är 0,9 procentenheter som skiljer blocken åt enligt en mätning från Aftonbladet/United Minds. Kristdemokraterna ökar med 0,6 procentenheter och centerpartiet minskar motsvarande. Sverigedemokraterna får vågmästarrollen. Nu hotar nyval om samarbetet mellan blockgränserna inte kan väga upp SD:s inflytande.

Återigen är det nätet som ställer till det för de etablerade partierna. I EU-valet var det Piratpartiet och risken är stor att det kan bli SD i riksdagsvalet. För två veckor sedan var bloggtemat sociala mediernas betydelse inför valet 2010. Att SD har sitt starkaste fäste på nätet är något som jag vetat om länge. I skuggan av deras närvaro har många politiska bloggar fått kämpa om uppmärksamheten.

Frågan är om de lyckas?
Läs mer

Att vinna berättelsen om Sverige

Sverigedemokraterna är väldigt nära att komma in i riksdagen. Sagor från livbåten, med Göran Widham och Marcus Fridholm, i spetsen har slagit demokratisk larm för att stoppa deras spammningar på nätet:

Vi är övertygade om att det enda sättet att vinna debatten med Sverigedemokraterna bland deras sympatisörer måste bygga på något annat än smutskastning. Vi tror det handlar om tre saker:

1. Visa respekt. Lyssna på dem, i deras berättelse om Sverige finns en genuin oro och genuina behov av att förstå och kunna påverka samhället.
2. Förklara den egna politikens förtjänster när det gäller att adressera just den oron och just de behoven.
3. Bygg en berättelse om Sverige som inte bara handlar om den breda medelklassen. En berättelse där den typiske Sverigedemokratiske väljaren kan känna sig delaktig.

Vad tycker du? Ska vi möta SD med tystnad eller ska vi möta dem med en egen berättelse om vår egen politik?

Skriv ett inlägg och länka hit och till Sverigedemokraterna.de

Den har också blivit veckans bloggdebatt. Självklart stöder jag den och önskar även att mina kristdemokratiska vänner länkar till citatet.

Hur berest är egentligen Åkesson?

Vissa svenskar åker titt som tätt utomlands för att vidga sina perspektiv. Andra gör det inte. När jag läste Jimmie Åkessons debattinlägg på Aftonbladet mot muslimer höll jag på att trilla av stolen. Vad menar partiledaren för Sverigedemokraterna egentligen? Ja, det är inte svårt att undgå att det finns muslimer i Sverige, men jag tycker knappast om att betrakta dem som muslimer och heller inte som invandrare utan som iranier, irakier, somalier, kurder, assyrier, syrianer, finländare, norrmän, danskar och så vidare.

I somras när jag besökte Toronto i Kanada gjorde jag min största svenska upplevelse någonsin. På flygplatsen arbetade uteslutande indier. Överallt såg jag jag mörkhyade som finkammade passagerarna för att eventuellt kunna urskilja terrorister bland dem. Jag såg personalen använda turbaner och slöjor. Det fanns ingenting ont i detta. De var alla kanadensare.

Läs mer